Jag hatar det här med rubriker.
Igår var jag på Matildas 18-årskalas, det var riktigt trevligt. :) Samtalsämnena rullade på som aldrig förr, och jag hade helt enkelt trevligt. När jag kom hem kände jag mig hög av trötthet, så jag lade mig i sängen med några oststavar och åt mig till sömns. Inte alls fetto-varning, eller?
Idag blir det kanske krogen, kanske Luleå, eller kanske en lugn kväll för mig själv. Det var längesedan. Eller så ska jag nörda The Sims. That's right, inte "2", inte "3", utan bara originalsims. Alla expansonspaket as well. Nostalgitripp 100 %.
Snodde en liten berättelse från min systers blogg som jag tycker var jättefin:
När min pojke var fyra år var vi på Mallorca.
En morgon skulle jag springa ut efter stranden. Han ville följa med. Efter 25 meter blev han trött. Han stannade, men jag sprang vidare.
När jag vände såg jag honom som en liten prick, som satt och väntade på mig. När jag kom närmare såg jag att han gjorde någonting. När jag kom helt nära såg jag vad.
Han satt nere vid strandkanten och kastade snäckor i havet.
Under natten hade vågorna spolat upp mängder av snäckor. Han räddade dem tillbaka till livet.
Jag tyckte det var fint gjort, och sa det också. Men.. Det var hundratals snäckor på en meter och stranden var en mil. Så jag ville få honom att inse det meningslösa.
Jag sa: "Det är fint, men vad tror du det spelar för roll att du kastar tillbaka en snäcka eller två?"
Först tittade han bara på mig. Han hade en snäcka i handen. Sakta sträckte han upp den och sa:
"För den här!
För den här spelar det roll!"
Idag blir det kanske krogen, kanske Luleå, eller kanske en lugn kväll för mig själv. Det var längesedan. Eller så ska jag nörda The Sims. That's right, inte "2", inte "3", utan bara originalsims. Alla expansonspaket as well. Nostalgitripp 100 %.
Snodde en liten berättelse från min systers blogg som jag tycker var jättefin:
När min pojke var fyra år var vi på Mallorca.
En morgon skulle jag springa ut efter stranden. Han ville följa med. Efter 25 meter blev han trött. Han stannade, men jag sprang vidare.
När jag vände såg jag honom som en liten prick, som satt och väntade på mig. När jag kom närmare såg jag att han gjorde någonting. När jag kom helt nära såg jag vad.
Han satt nere vid strandkanten och kastade snäckor i havet.
Under natten hade vågorna spolat upp mängder av snäckor. Han räddade dem tillbaka till livet.
Jag tyckte det var fint gjort, och sa det också. Men.. Det var hundratals snäckor på en meter och stranden var en mil. Så jag ville få honom att inse det meningslösa.
Jag sa: "Det är fint, men vad tror du det spelar för roll att du kastar tillbaka en snäcka eller två?"
Först tittade han bara på mig. Han hade en snäcka i handen. Sakta sträckte han upp den och sa:
"För den här!
För den här spelar det roll!"
Kommentarer
Trackback
